Jag som skulle bli en så himla ny och bra människa så sent som i januari har precis skickat iväg omvårdnadsarbetet till min opponent 55 minuter innan deadline. Det här med att vara ute i sista sekunden är dessvärre min grej. Jag får ingenting gjort i god tid, kreativiteten och målmedvetenheten är nere på noll fram tills det börjar bli väl svettigt. Så här sitter jag nu med andan i halsen och plirar ilsket på folk som gör vad dom ska göra när det ska göras och inte skjuter upp allting tills bristningsgränsen ta mig tusan flåsar i nacken.
Klockan tickar iväg och jag ska ju dessutom komma ihåg att göra en massa annat idag. Lunch hos Gudrun, motionera (ehe), fortsätta sammanfattningen av respirationssystemet utifrån studiehandledningen, pilla bort nagellacket och plocka ihop ktc-kläderna inför imorgon och det bästa av allt: grilla hemma hos pappa. mmmm! Borde dammsuga också. Orkar jag det? Njae.