patrik fixade hem en zumbavideo till mig i förra veckan och jag har precis klarat av dagens 20minuterspass. innan jag kan sätta igång är det ett par saker som måste fixas: persienner i vardagsrummet ordentligt nerdragna, sovrumsdörren stängd (bäst att vara på den säkra sidan), hjärtat på tryggt avstånd (alltså: inte hemma) och ytterdörren dubbelkollat låst. efter alla förberedelser snörar jag på mig träningsskorna och börjar panikartat skutta omkring framför teven, medan katten drabbas av dödsångest och springer runt som en galning i nån halvtimme efteråt. för er som inte redan fattat det så saknar jag alltså minsta tillstymmelse till taktkänsla eller koordinationsförmåga. men skam den som ger sig?