Det blev en lugn fredag hemma med katten, vi tassade mellan tvn och anatomiböckerna tills patrik kom hem från utekvällen med jobbet vid 01. Så skönt att vara pigg idag.
Ikväll ska jag till skövde och fira alexandra som fyllde år tidigare i veckan. Förfest i ryd och sen vidare till bogrens :) Funderar på om jag borde försöka hinna fram till stan och köpa vin innan bolaget stänger, eller om jag ska plocka med mig en flaska färdigmixad mojito. Gott, gott, gooott i vilket fall.

Peppar förresten på det här inför peace&love i sommar!
Bara gotta er i alla referenser till den här videon liksom. Genialiskt!


Sen kör vi lite live på det:

Passar på att sätta mig här framför stationära datorn en stund medan hjärtat är iväg och spelar golf, min lilla 10-tumsdator är fasligt praktisk att plocka med sig i väskan men bara irriterande när jag ska artikelsöka inför nästa seminarium. Började en ny kurs om vårdandets etik igår och första grupparbetet ska redovisas redan på fredag morgon. En mastig uppgift gav dom oss dessutom! Hämtade ut den första tentan på anatomiska strukturer som jag skrev i början av mars och se där, full pott på den! Lustigt att jag först lyckas med det och sen kuggar på den andra tentan bara några veckor senare. Har planerat in omtentor i både omvårdnad och anatomi & fysiologi 1 någon gång i slutet av maj så nu måste jag klara etiken och anatomi & fysiologi 2, annars blir det ju en jäkla stress att få ihop allting. Hur som helst, artikelsökning och lite stödanteckningar ur böckerna så att jag har något att tillföra imorgon bitti när vi ska ses och fortsätta knåpa ihop några a4 om etiska principer. Sen får jag äntligen sova (har längtat efter sängen sen 6 imorse).

tänker trotsa stormen och kuta ringleden runt, blir väl lagom kul i motvind antar jag.
medan jag är borta kan ni alltid fundera över hur folk tänker när dom kastar ut en miljon fimpar, använda trosor och ett par soppåsar från sina balkonger? skitkul att behöva stirra på andras skräp vareviga dag. det ser ut så längs med hela huset, förutom att vår trappuppgång verkar vara den enda där det är helt enligt reglerna att hiva ut underkläder?
fimpa i nån jäkla burk om det är så svårt att köpa ett askfat och bemöda er med att slänga skiten i soptunnorna som står utplacerade typ tre meter från porten? det är liksom det vi någorlunda civiliserade har vett att göra.

i helgen tog vi färjan till fredrikshamn och spenderade lite kvalitetstid på egen hand. spelade bort en halv tusenlapp på enarmade banditer, åt mängder av mat, drack vin tills ögonen stod i kors och slocknade i hotellsängen halv elva en lördagskväll.
vi har liksom aldrig haft pengar att åka iväg nånstans under de här tre åren även fast det behövs ibland. bara vara tillsammans och slippa ifrån det där trätandet som automatiskt blir när en bor under samma tak och varje dag är vardag.
så puss på dig hjärtat!


här är klockan kanske halv nio på kvällen och vi har redan börjat prata om att kanske
dra oss tillbaka och få den där efterlängtade skönhetssömnen (trötta kids).


ps. vad är det egentligen för fel på oss svenskar som gör att vi absolut måste bete oss som idioter så fort vi kommer utomlands? vi hittade en restaurang i lördags kväll med god mat och stressad men fortfarande trevlig personal, inget att klaga på där. nu till fenomenet svenskar på semester; ett sällskap bestående av föräldrar och småbarn spatserar in och lägger beslag på ett långbord (redan där får personalen fixa och trixa för att få till ett möblemang som kunde rymma samtliga). sen sätter dom sig och skickar tillbaka och klagar på maten, kallar personalen för "diskerskan" och lånar till slut en miniräknare i baren när det äntligen är dags att splitta notan eftersom "hon hade mage att slå ihop allting på en och samma nota". men beställ då för fan en och en! hur ska den stackars saten veta vilka beställningar som hör ihop om ingen talar om det för henne?! vuxna människor som inte kan bete sig är ta mig tusan bland det pinsammaste som finns.

men trots det en görbra minisemester ♡

är det redan torsdag? imorgon bitti har jag salstenta i omvårdnad och känner mig långt ifrån redo. tvi vale!
väntar på att en tvätt ska bli färdig att hängas på tork och sen tänkte ge mig ut på nån timmes promenad. kan nog vara skönt att få rensa huvudet lite innan dusch, lunch och tentaplugg resten av dagen.
längtar till våren när en kan promenera uppe på berget och i utkanten av stan igen. peppa på det!

klockan är snart tio över nio och jag har inte mer än hunnit duscha och tagit ett par tuggor av frukostmackan. satt uppe till halv två inatt och när telefonen började tjuta runt sexsnåret imorse var jag verkligen ingen stor tjej. bra där.
om en och en halv timme måste jag sitta på bussen. hade så hemskt gärna lunkat tillbaka in i sovrummet och inte visat mig ute på ytterligare några timmar men idag är det seminarium med en skriftlig inlämning som jag är väldigt osäker på om jag gjort bra + muntlig redovisning i form av ett rollspel. att prata inför folk tycker jag brukar gå an, men någon skådespelare är jag inte. om den här dan ändå ville vara över snart!

jag är smått irriterad igen, förmodligen pga otillräckligt tentapluggande.
men; att läsa andras kvasidjupa reflektioner över hur skört livet är eller hur dom bara njuter av sleepovers och blöta nätter med sina vackra vänner (exakt vad är det?) gör mig ärligt talat lite illa till mods. en har en hög bekanta, ett antal vänner och förhoppningsvis några få bästa vänner. alla mina nära vänner är attans tjusiga, men jag antar att när någon ger sin kompis epitetet vacker så försöker den få fram någon slags inre skönhet?
varför slänger sig folk med såna uttryck? det här med dravel i privata bloggar och statusuppdateringar på facebook.
missförstå mig inte, känslor är väl det finaste som finns men ideliga toppar och dippar?
mvh obstinat

för övrigt har jag börjat på ny kula efter tentan i lördags och ser fram emot ytterligare två stycken innan mars äntligen är över. endokrina systemet är en djungel! likaså celler, flytande vävnad, nervsystemet och allt annat som ska sitta som en smäck om två veckor. egentligen borde en väl fokusera på omvårdnadstentan som går av stapeln en vecka tidigare, men anatomin ligger ju där och bara pockar på uppmärksamhet.

om någon undrar var jag tagit vägen så sitter jag fast med röven i soffan och försöker tentaplugga. muskler, leder, fogar, senor, ligament, bursor, os frontale, manubrium sterni, scapula, radius, ulna, os ilium, caput femoris och tusen andra medicinska termer som jag ska ha klämt in i minnet till nästa lördag. ehe.

på tal om alla hjärtans dag förresten och detta eviga tjat om kommersiella intressen i all jävla evighet. ska vi sluta köpa födelsedagspresenter till varandra? eller julklappar? nej, just det. när det utesluter en del av befolkningen, i det här fallet ensamstående, då ska det protesteras vilt bland rabiata idealister som gärna gynnar komsumtionshetsen med dyra märkesvaror resterande 364 dagar om året. grädden på moset blir dessutom uttalanden om att ingen minsann är det minsta bitter, utan kanske till och med lite bättre än oss andra som råkar gilla just den här dagen. pffft!
det handlar inte om att inte uppmärksamma sin partner/vän/förälder med jämna mellanrum resten av året. se det för guds skull för vad det är; en utomordentligt god ursäkt för att få ge bort den där blombuketten eller chokladasken, eller för att få strunta blankt i dieten och äta godsaker en hel kväll tillsammans men någon du gillar.

och nu efter mitt onödiga utspel; världens finaste alla hjärtans dag-blommor från världens finaste kille.

idag hade jag tänkt gå upp vid sex och duscha, istället parkerade jag röven framför kurslitteratur till halv nio. såna där saker hela tiden, fast utan att alltid slå sig ner framför just böcker då alltså. när jag i förväg bestämt mig för att faktiskt sätta mig ner och läsa klockan fem på eftermiddagen är det mer troligt att jag hamnar där runt åtta på kvällen. vet inte om jag nånsin haft nån studiero, utan har väl överlevt tack vare att andra haft bilden av mig som en rätt smart jävel, snarare än att jag lyckats banka in lite självdisciplin i skallen.
fast egentligen är livet rätt ok. familjen mår bra, lillkillen växer så det knakar och jag väger sextio kilo igen. om en vecka har jag redan påbörjat min första praktik på en vårdcentral i skövde och kan förhoppningsvis rabbla fler anatomiska strukturer inför tentan om ett par veckor. soft soft soft.
nu → artikelgranskning
♥

gillar den här veckan! anatomin är sinnesjukt krånglig, men glest med föreläsningar och har annat fint inplanerat. god mat med bästemannen ikväll, en vända till ikea på torsdag och vilgots dop på lördag. mmm. dock betyder ju det att jag måste läsa som en galning nu under dagarna för att hinna med, har nog plockat undan allt som kan få mig på andra tankar idag hoppas jag. diskmaskinen och tvättmaskinen är igång, frukosten är uppäten, en hög kikärter ligger på blöt och nu måste jag bara trava ut i vardagsrummet för att inte kunna klicka igång facebook så fort motivationen ger med sig.
puss!

vet ni, med några kortare pauser för kaffedrickande och kel med katten satt jag ta mig tusan i 6 timmar, ända till midnatt och bara läste, tragglade och slet mitt hår i ren förtvivlan över knepiga formuleringar och begrepp. katten låg och slumrade bredvid mig på armstödet nästan hela kvällen och vaknade till runt 11, så sista timmen blev rätt kämpigt att koncentrera sig samtidigt som han hängde och slängde runt mig med sina små vassa tänder och klor som jag för övrigt måste klippa snart igen om jag ska slippa bli sönderriven.
strumpan köpte little big planet 2 tidigare i veckan och gissa om jag ska dit och spela idag! pizza, tv-spel och sen passa på att skriva ut åhörarkopiorna till anatomin när jag ändå är där (månader efter att apparaten började signalera att det tagit slut har vi fortfarande inget bläck i vår egen skrivare. epic fail.) ska försöka läsa lite ikväll också, vore sjukt korkat att hamna långt efter redan nu i början av terminen.
men jaha, puss då!

äntligen helg! den här veckan har nog ta mig tusan varit den jobbigaste på länge. slängas rakt in i högskolevärlden med tidiga morgnar för att hinna med bussen, tusen böcker att läsa och sen en penicillinkur på det.
har dåligt samvete över att behöva lämna sylvester ensam hemma hela dagarna och sen vara för trött och upptagen för att hinna leka och ägna ordentlig uppmärksamhet åt honom på kvällarna. bästemannen ska bort en stund ikväll, då blir det äntligen mys på tu man hand för mig och min lilla skitkatt ♥
fast fram tills dess måste jag stoppa näsan i kurslitteraturen och läsa som en galning. vårdvetenskap, omvårdnadens grunder, referenshantering och powerpointpresentationen från föreläsningen tidigare i veckan. måste dessutom knåpa ihop en första text inför seminariet nästnästa vecka, nu på måndag börjar anatomikursen och då lär jag väl vara upptagen med den tjugofyra timmar om dygnet i sju dagar ungefär.
vad har jag egentligen gett mig in på?
haha, om den här bloggen har varit tråkig och dåligt uppdaterad tidigare, så är det nog ingenting mot vad den lär bli. håll tummarna för mig nu raringar.
puss!

uh uh uh. huvudet känns lite tungt efter sjukt många timmars buzz och några glas rödvin med catrin igår men jag gillar läget. kokar nudlar, bråkar med katten, dricker läsk och måste plocka fram listan med kurslitteratur och bocka av böckerna jag har lyckats fixa. det är ett och ett halvt år sen mamma dog, vi ska dit och tända ljus när bästemannen slutat vid fem. imorgon börjar skolan, my my my.

04. 18 år (2003-09-30):
jag minns min artonårsdag ganska tydligt. emelie och ida, vi tre bildade tillsammans ett litet småländskt kollektiv, kom in med ballonger och chokladmuffins innan de rusade vidare till skolan och jag njöt av sovmorgonen vid bordet i vårt minimala kök. på kvällen plingade familjen på dörren och jag minns inte alls vad presenterna innehöll men däremot att vi kalasade på spaghetti och köttfärssås.
några dagar eller kanske en vecka senare hade jag funderat färdigt, började knacka på lärarrumsdörrar för att meddela mina olika ämneslärare om att jag inte skulle komma till skolan mer, knatade upp till ett kontor i den nybyggda delen av skolan och skrev min signatur på en blankett. jag minns fortfarande hur oförskämt glad jag kände mig på vägen därifrån, som att jag precis kastat av mig en tio kilo sten ungefär. jag hade ingen plan för framtiden men hade blivit erbjuden praktikplatsen som assistent åt rektorn i samband med att jag informerade honom om mina planer och skulle därmed finnas på skolan även under vårterminen, om än dock som assistent och lärarvikarie. vilket i sig ter sig en aning rubbat nu i efterhand, en 18-åring som håller lektioner för jämnåriga? det är inte världens lättaste sak att sitta bakom katedern när ens tidigare klasskamrater sitter framför, men jag behövde extrapengarna det gav. men nu har jag förvillat mig bort från ämnet.
avhoppet ledde i vilket fall till att jag blev av med mitt bostadsbidrag från tidaholm och fick lämna min del i världens finaste två rum & kök med öppen spis, parkettgolv och två balkonger i gräshagen till någon som läste på högskolan, och hoppas att den nya konstellationen skulle fungera bra. vi lastade en kärra med säng, garderob, skrivbord och cd-bänk och helt plötsligt var jag tillbaka i tidaholm, litet bitter men fortfarande med en känsla av efterlängtad frihet.
månaderna gick, jag pendlade till och från jönköping fem vardagar i veckan och spenderade kanske varann helg hos vicky i skövde för att slippa stan ibland. vi drack kaffe inne på ett rökigt pim's (förbudet kom först 2005) innan uteserveringen öppnade lagom till våren, och påbörjade kvällarna med kalla öl på balkongen i vasastan med lagom gångavstånd till krikelin. tänk, på den tiden var till och med bryggeriet fortfarande något nytt och spännande. annat än när en står där idag och suckar över att känna sig gammal och vilja gå hem minsann.
i juni avslutade jag min praktik, blev erbjuden ett nattvikariat på solvik som sträckte sig över i stort sett hela sommaren och kom över min obefogade rädsla för gamla människor. augusti smög sig på och efter att ha varit ledig och njutit av värmen ett par veckor gick jag vidare till en anställning på tidamek och så hade det snart gått ett år sedan jag blev firad med chokladmuffins och ballonger i sängen.

03. min familj:
min familj är lika många som fingrarna på en hand:
pappa, strumpan, bästemannen, lilleman och pippin.
pappa och strumpan som alltid funnits där + bästemannen som jag träffade för snart 3 och ett halvt år sedan och ganska tidigt bestämde mig för att jag var en aning förälskad i.
det finns en ganska liten skara kvar av vad en väl får räkna som nära släktingar. mor- och farföräldrar är borta sedan länge, samma sak är det med moster och morbror. faster och farbror finns kvar men den sidan har jag aldrig haft ordentlig kontakt med, bortsett från min söta farmor som jag nog var speciellt förtjust i. förutom mamma är hon förmodligen den enda människa jag någonsin sörjt. kusiner har jag några stycken, men de flesta har alltid varit för gamla för att vi ska ha kunnat umgås på lika villkor, de var liksom redan i trettioårsåldern med egna familjer eller rentav gifta när jag fortfarande var tonåring. fast det där har aldrig spelat någon större roll, jag är inte den som behöver många människor omkring mig, även om det kanske hade varit roligt att kunna ställa till med ett hejdundrande släktkalas ibland.
jag är inte fåfäng nog att beklaga mig över att släkten känns distanserad eller att mitt sociala nätverk inte är enormt. tre av de bästa människorna i hela världen som vågar ifrågasätta men i slutändan ändå accepterar mina brister, två ganska påfrestande men älskvärda katter, några få noggrant utvalda bästa vänner, och en drös mer eller mindre bekanta. behöver jag verkligen mer än så?

02. min pappa:
min pappa är förmodligen världens snällaste. en sån som alltid ställer upp för en oavsett vad det handlar om, och som har tappat humöret och fattningen inte mer än kanske 5 gånger i sitt 61-åriga liv. när det väldigt tidigt blev strul med strumpans biologiska pappa var det självklart att han skulle axla den rollen och aldrig behandla oss olika, och när mamma blev sämre och fick nya cancerbesked där under hösten 2004 nån gång var det lika självklart att han skulle flytta tillbaka till huset för att ta om hand, trots att de varit separerade i 12 år. min pappa har alltid tagit om hand. det är ganska fint att tänka på, hur den som en väljer att få sina barn med trots separation och nya människor omkring en ändå förblir den som alltid kan sättas tilllit till när problemen sätter krokben för livet.
jag vet inte vad mer som kan sägas. kanske att jag vuxit upp med en arbetsnarkoman som kunde jobba från morgon till kväll, att han förr i tiden hade korpsvart lockigt hår eller att vi ibland tar bilen och åker iväg nånstans bara för att.

god jul bloggen!
jisses så mycket fint jag har fått idag ska ni veta. bästa parfymen, presentkort från förrbutiken i skövde, en morgonrock, görfina bruna kängor & annat härligt. dock har jag linkat omkring som en fallen hjälte sen jag slog i tån mot en tröskel lagom till göra sig fin-hetsen i förmiddags. när jag äntligen fick dra av mig strumpbyxorna blottade sig givetvis en nerblodad fot, men kvinna som jag är slängde jag ju helt sonika upp benet i vasken och började tvätta rent och herregud så roligt, därunder har hela tån antagit en oroande blå färg. blå som i misstänkt stukad. alltså: att använda nya skorna imorgon kväll är rent önsketänkande i mitt livshotande tillstånd. kul.
men puss & god jul!

har inte kunnat somna om sen bästemannen gav sig av vid 7, har pillat ur den näst sista chokladbiten ur kalendern & sitter här med vaniljkaffe & en spinnande katt i famnen. han är så jäkla söt nu på morgonen, följer mig hack i häl runt i lägenheten & pratar (piper) konstant. borde äta frukost, tack vare min lättja på matlagningsfronten har jag tappat nästan 2 kilo sen i förrgår. det råder nog julmaten snart bot på.
idag ska vi klä granen hos pappa & strumpan innan det bär av hemåt för tvagning & uppesittarkvällen som vi lovat att stå värdar för i år. & vips sen är det huxflux julafton! tänka sig.